haffiefever

Sto f. -09 e. Chairman la Silla - Steinbeck

Jag hade Chairy på hästidrotten på onsdagen. De flesta red unghästar, från fyra år, så vi hade inga jätteavancerade övningar med. Vi skulle mest hoppa två hinder på en åtta, sedan gjorde de lite äldre hästarna en linje av det och vi hade även en längre linje på långsidan med tre språng och fyra galoppsprång mellan varje, med mittenhindret som oxer. Jag har tidigare bara unghästridit Chairy en gång precis efter sommaren när hon i princip var ny, så i onsdags var första gången jag fick rida henne på riktigt och jag tyckte väldigt mycket om henne. Hon satt lite fast i högersidan, var väldigt kort i musklerna på vänstersidan men gnisslade även tänder på högersidan. Tror att allt det sitter ihop, men jag la inte supermycket energi på att arbeta bort det. Hon har blivit arg på grund av det när andra ridit henne och bockat av dem, hehe.

Chairy hoppade som in i satan faktiskt. En fantastisk hopphäst! Det är väldigt luftiga och runda språng, som en katt, och till en början var det jäkligt svårt att hålla balansen i dem haha! Det gick bättre så småningom när jag vande mig vid dem men det är fruktansvärt annorlunda från min lilla ponny, som jag för övrigt inte heller hoppat på superlänge. I vilket fall så satt jag nog och log under hela träningen, Lina sa att hon aldrig sett mig så glad över att få hoppa tidigare.

 

Red Haffie en stund i Vretas ridhus efter skolan tillsammans med Sara. Fokuserade mycket på samling och lydnad. Han är ju rätt pigg och lite hetsig just nu men jobbade på fint och lyssnade på bra. Han är så jävla känslig just nu. Jag behöver i princip bara tänka framåt och han springer på som Maharaja. Tänkte vända snett igenom och göra en liten tempoökning precis över medellinjen, men behövde inte ens göra något innan han ökade som fan, hahahah. Han är så rolig när han vill så mycket, även fast det blir lite överdrivet ibland. Just nu kommer vi lägga den mesta energin på lydnad och övergångar, tills det inte är halt ute längre så vi kan ut och galoppera och träna musklerna på annat sätt. Då kommer jag nog köra på galopprogrammet i ca två veckor igen innan jag börjar rida som vanligt.

 

Sto f. -01 e. Eighty Eight Keys - Democritos

Min absoluta favorit. Den här hästen är helt fantastisk. Hon är mysig och så himla rolig att hoppa. Hon är pigg, blir lite hetsig, men hon är fortfarande lydig och vet man vad man ska göra så kokar hon inte över. Hon är ett riktigt sto som är tvungen att strykas medhårs. Torsdagens hoppträning gick så jäkla bra. Allt gick så jäkla bra. Hästen var nöjd, jag var nöjd och tränaren var nöjd. Jag och Cleo passar ihop som handen i handsken och det är alltid lika kul att hoppa upp på henne. Övningen bestod av en dogleg, en bruten linje och galoppbommar som sedan sattes ihop till en bana. Det går emellanåt lite fort efter hindrena och linjerna, men det går alltid att få tillbaka henne trots att hon är lite som en kanonkula.

 

Jag blev superglad när jag fick se att jag skulle få rida Chairy dagen efter igen. Åter i unghästgrupp, med bomövningar. Arbetade mycket mer med högersidan och det gav resultat. En ganska rolig, men svår och lång bomövning med svängar, speciellt svår blir den då hästen skjuter ut högerbogen i bomserien så att den inte går att forma runt högerskänkeln. Att ryttaren är liten gör det ju inte mycket lättare heller, men det är som det är och det förbättrades allt eftersom även fast jag kunde fortsatt nöta mer på övningen för att få loss henne ännu bättre. Att rida över bommar tycker jag är underskattat, det är sällan man orkar släpa fram dem och det är sällan man kommer på bra övningar med dem. När snön försvinner utomhus så att det går att rida på banan så kommer jag garanterat att använda mig mer av bommar (då behöver jag inte plocka bort dem, jag som inte ska bära på saker heheh).

 

Red inte Haffie i torsdags, men han fick inte heller vila. Istället så tolkade vi, något som han tyckte var skitroligt! Elin var med och hjälpte till och vi turades om att åka på hösilageplasten bakom (man tager vad man haver, haha). Eftersom att det var första gången på säkert över ett år så ledde jag Haffie. Förra året hann vi ju bara med någon gång, det fanns ju knappt någon snö då. I helgen planerar jag att ta steget längre och rida samtidigt. Han slog mot linorna en gång, tycker fortfarande att de är lite obehagligt med ett tryck mot rumpan och linor mot benen, men han blir bättre och bättre hela tiden. När det hände tog vi bara några skrittsteg och sen kunde vi börja trava igen. Allt just nu handlar bara om att vänja in honom vid det. Han kommer säkert redan vara inkörd när han åker på inkörning hos Cissi i vår... ;)